Inom gymnasieskolan undervisar dagligen yrkeslärare lärlingselever. Detta innebär att olika yrkeslärare kommer i kontakt med olika elever och vice versa. Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkeslärare på gymnasial lärlingsutbildning uppfattar sin yrkesroll. Våra frågeställningar var vad yrkeslärarna anser vara viktiga kunskaper, hur yrkeslärarna bedömer elevernas yrkeskunskaper och vilken betydelse har samarbetet mellan yrkeslärare och handledare i gymnasial lärlingsutbildning. De intervjuade var verksamma på gymnasial lärlingsutbildning i en kommun i Norrland.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka användandet av drama som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolans undervisning och elevers attityder till det. För att ta reda på detta användes en enkätundersökning bestående av kvalitativa och kvantitativa frågor på en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet från undersökningen visar att drama som pedagogiskt verktyg upplevs ha flera olika effekter för eleverna, både pedagogiskt som individuellt. Slutsatsen är således att drama inte bara är ett verktyg förbehållet läraren för att skapa en lustfylld undervisning utan drama är också ett betydelsefullt redskap som elever kan använda för sin sociala och emotionella utveckling..

Denna uppsats syftar till att undersöka hur lärare upplever syftet med att använda arbetsmetoden grupparbeten i sin undervisning, hur de resonerar kring indelning av eleverna till grupper samt hur de resonerar kring bedömningen av dessa grupparbeten.Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med nio yrkesverksamma lärare på gymnasial nivå och då syftet är att undersöka hur lärarna själva upplever dessa fenomen har resultaten analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv.Resultaten från studien visar att informanterna framförallt vill variera sin undervisning genom olika arbetsmetoder, och just grupparbeten anser de öva olika färdigheter hos eleverna, såväl ämneskunskaper som sociala färdigheter. Huruvida det ena prioriteras före det andra resonerar de olika kring, liksom hur gruppindelningen sker och vad som bör ingå i bedömningskriterierna. I resonemangen kring gruppindelning belyses olika variablers betydelse, såsom ambitionsnivå, kön och sociala relationer. Dessa variabler ligger även till grund för hur lärarna resonerar kring fördelarna med homogena respektive heterogena grupper. Informanterna lyfter även deras roll som lärare i elevernas grupp-arbeten och hur de kan understödja elevernas uppfyllande av de för grupparbetet uppsatta målen.Dessa resultat tyder sammanfattningsvis på en variation av resonemang kring syftet med denna specifika arbetsmetod och därmed även varierande resonemang rörande för-väntningar, gruppindelningar och bedömningar av dessa grupparbeten, då det som styr upplägget av såväl uppgift, gruppindelning som bedömning är den återkommande frågan: Vad är egentligen syftet? .

Utvecklandet av en förmåga att kunna programmera är beroende av många olika delar ? lärarens förmåga att förklara, instruera och ge stöd, kursens begriplighet, programmeringsspråkets lättförståelighet, kamraters stöd och elevens inre motivation och intresse. Hur skall man kunna föra samman alla delar i undervisningen så att det kanske mer blir som den efterlängtade dansen på rosorna när det gäller att lära sig bemästra programmeringens underbara värld?Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är möjligt att realisera de delar av ProgrammeringsFörmågans UtvecklingsModell, PFUM, som berör undervisning och lärarens roll, utvärdera modellen samt anpassa utvecklingsmodellen till en gymnasial nivå inom programmeringsundervisningen.Ursprunget till PFUM baseras på uppsatsförfattarna Carlsson och Mattin-Lasseis utredning kring något de kallar för programmeringsförmåga. Programmeringsförmågan består av mentala och kunskapsmässiga förutsättningar.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka högskolestudenters erfarenheter av övergången från studier inom kemi på gymnasial nivå till högskolenivå för att se om det finns ett glapp i undervisningen. Undersökningen bestod av dels en enkätundersökning och dels svaren från tentamensfrågor av samma karaktär som enkätfrågorna. Resultatet visar att studenterna anser att det är en skillnad mellan att läsa kemi på gymnasial nivå och på högskolenivå och att den största skillnaden ligger i ett förändrat arbetssätt. Av studenternas svar på enkätfrågorna och tentamen kan slutsatsen dras att studenterna känner till termer och begrepp, men har svårt att använda dem för att förklara kemiska fenomen..

BakgrundDenna studie handlar om yrkeslärare på gymnasial utbildning och deras kompetens, samt den undervisning som de bedriver. Det är aktuella frågor: gymnasial yrkesutbildning, yrkeslärares kompetens och yrkeslärarutbildning, som är i fokus i flera av de utredningar som regeringen tillsatt efter dess tillträde 2006. Ambitionen är att reformera yrkesutbildning vid gymnasiet (och kommunal vuxenutbildning) för att det ska bli bättre kvalitet och att utbildningen bättre ska motsvara arbetslivets krav. Men även om dessa frågor är aktuella, så är de också eviga. Hur gymnasiets yrkesutbildning ska utformas och dess problem har varit föremål för diskussion sedan det sammanhållna gymnasiets införande 1968.SyfteSyftet med studien är att få kunskap om yrkeslärares didaktiska kompetens.

Geografi är ett tvärvetenskapligt ämne i skolans värld som berör såväl naturen som samhället vi lever i. I Skolverkets ämnesplan för ämnet Geografi på gymnasial nivå framkommer det med all önskvärd tydlighet att såväl exkursioner, fältstudier, laborationer som övningar ska ingå i undervisningen, för att åskådliggöra den mångfacetterade värld vi lever i. I nya rön från Skolverket beskrivs situationen i de högre åldrarna, med avseende på inkludering av praktiska moment i undervisningen, som problematisk.Det övergripande syftet med denna uppsats är att belysa vikten av praktiska moment inom ämnet geografi, på gymnasial nivå, genom att undersöka lärares erfarenheter kring ett praktiskt arbetssätt. För att kunna undersöka detta har vi använt oss av en intervjustudie, där fyra geografilärare (på gymnasial nivå) från fyra olika skolor i tre skilda kommuner agerade respondenter. Resultatet påvisar att eleverna till följd av ett kontinuerligt tillämpande av praktiska moment ges möjligheten att se samband, vilka knyter samman teorin och verkligheten.

The criteria for the gymnasial course in Biotechnics (BI1209) are analysed and a detailed plan of the course is suggested. Course litterature is evaluated..

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilka förväntningar lärare, elever och handledare har när de inför försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning inom omvårdnadsprogrammet i Sverige. Försöksverksamheten med lärlingsutbildningar startade hösten 2008. Syftet med arbetet är också att undersöka den danska lärlingsutbildningen inom omvårdnad. Avsikten med studien är också att ta reda på om pedagogiken förändras och om lärare och elever i Sverige kan dra nytta av de erfarenheter de har av lärlingsutbildning i det danska skolväsendet. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med två lärare i Sverige, en utbildningskonsulent i Danmark, en elev och en handledare.

This study explores the selection processes regarding fictional literature in English as asecond language education. The aim is to illustrate the relationship between the knowledgeteachers seek to pass on to their students and how the governing documents and the Westernliterary canon affect which literature that is chosen. The study uses qualitative interviews withsix teachers from different gymnasial schools in Northern Sweden. The results show thatteachers use literature as a tool for teaching grammar, lexicon, language structure and storytellingskills. In the more advanced English courses, the teachers prefer to exert more controlover which literature is read, mainly due to the fact that the governing documents specificallyrequire a presence of older, culturally established works.

Syftet med följande arbete är att undersöka om och hur Learning study som är en metod att granska, analysera och utveckla pedagogiken, kan förbättra undervisningen i teater på gymnasiets teaterestetiska inriktning. Jag vill säkerställa att kommunikationen i undervisningen fungerar och förbättrar deras kunskaper gällande begreppet närvaro inom teaterämnet. Enligt den ryske teaterpedagogen Stanislavskij så innebär närvaro en överensstämmelse mellan skådespelarens övertygelse i karaktären och det uttryck skådespelare och regissör vill förmedla. (Järleby, 2001, s. 174-175.) I detta arbete har jag även reflekterat och redogjort för tidigare forskning genom två studier inom Learning Study och en studie i teater.

Syftet med studien var att genom textanalys granska språket i tre valda läroböcker inomämnet matematik, på gymnasial nivå, med tonvikt på deras läsbarhet. De tre valdaläroböckerna, Matematik 4000 Kurs C Blå, Matematik från A till E. Gymnasiets matematikkurs C och Tal & Rum NT kurs C+D, har analyserats med avseende på deras samspel mellantext, bilder och figurer, orsakssamband, ovanliga ord, ämnesspecifika ord, sammansatta ord,långa ord, ordlängd, nominaliseringar, nominalfraser, fundament, meningslängd ochmeningsbyggnad. Datan har utgjorts av ett kapitel ur respektive bok, som behandlarexponentialfunktioner och logaritmer. Respektive kapitel har skrivits av och den digitalaversionen har sedan analyserats ur ovan nämnda perspektiv.

Vi har de senaste 100 åren höjt vår levnadsstandard väldeliga och tillgodosett alla behov som vi i början av seklet kunnat drömma om. Men trots detta är man som medborgare i Sverige, och i resten av västvärlden idag inte riktigt nöjd. Den ?tysta revolutionen? har börjat ta plats i samhället. Denna revolution innebär att det finns en allt större del av befolkningen som vill få andra aspekter av tillvaron, än de materiella, tillfredsställda.

Syftet med studien var att belysa vuxenstuderandes beskrivningar av lärmiljön avseende pedagogiska arbetssätt, examinationsformer och lärare-deltagare-relationen samt att tolka och analysera den beskrivna lärmiljön med hjälp av utbildningsfilosofi och kunskapstaxonomi. Studien gjordes inom ett utbildningsprojekt inom kommunal gymnasial vuxenutbildning.Instrumentet för datainsamling var djupintervjuer med åtta vuxenstuderande som läst kurser inom utbildningsprojektet. Ansatsen var fenomenologisk vid datainsamlings- och analysfasen. De fenomenologiska reduktionerna gjordes vid datainsamlingen och första analysfasen och en hermeneutisk tolkning och analys gjordes i analysfas två mot i första hand ett utbildningsfilosofiskt raster bestående av essentiell, progressiv, perennialistisk och rekonstruktionistisk utbildningsfilosofi.Resultatet indikerade att lärmiljön utifrån de vuxenstuderandes beskrivningar kunde tolkas som att utbildningsprojektets intentioner kännetecknades av progressiv utbildningsfilosofi men att utbildningspraktiken upplevdes vara kännetecknad av essentiell filosofi.Utifrån resultatet diskuterades lärarnas roll och ansvar för rådande utbildningspraktik och ett resonemang fördes bl. a.

Gustafsson, Carina. (2005). PRIV ? en möjlig studieväg för motiverade elever. (Program aiming individual choice ? a manageable way of learning for motivated pupils).